Trots det faktum att det pågår en pandemi världen över, pågår det också en rad förberedelser inför det vinter-OS som stundar. På grund av rådande omständigheter (som vi snart hoppas vara kvitt) väntar ett olympiskt spel utan NHL-spelare detta år. Grundserieschemat i NHL påverkas nämligen avsevärt till följd av det ökade antalet Covid-fall i och med att det tvingar ligan att skjuta upp matcher. Istället för att möblera om allt som är har NHL-kommissionären beslutat att inte låta spelarna från ligan närvara.

Det råder delade åsikter kring fastställandet. Tråkigt, tycker vissa. Men inget ont som inte för något gott med sig! När en dörr stängs öppnas en annan och detta öppnar upp för andra stjärnor. En av dem är Mathias Bromé, den stockholmsfödda 27-åringen som klättrat serie för serie under sin karriär. I slutet av januari meddelades det att han är en av de som ska få representera Tre Kronors trupp i vinter-OS i Peking 2022.

Bromé har, trots skada, levererat på önskvärd nivå i Davos under säsongen som ännu pågår och är nu med och slåss i toppen av den schweiziska poängligan. Det är bland annat därför han nu får mästerskapsdebutera tillsammans med Tre Kronor.

Var beskedet väntat?

- Faktiskt inte. Jag blev ju skadad i november och spelade bara några matcher efter att jag kommit tillbaka från landslagsuppehållet innan jag kände att det inte skulle gå och att jag behövde göra någonting. Det där “någonting” blev sex veckors vila och under den tiden hann jag tänka tankar som “jag kanske inte hinner komma tillbaka” och “tänk om jag missar för mycket nu” men jag visste att jag var tvungen att göra det jag gjorde. Dessutom sköts några av våra matcher upp den perioden, på grund av Corona, så jag missade inte så mycket som jag var rädd för.

Med det sagt: när jag väl fick samtalet blev jag glad. Förvånad men jävligt glad. Ett OS är ändå ett OS och det är inte alla som får chansen att delta i det.

En klassiker i sportsammanhang: hur känns det?

- Det är klart att det känns stort. Jag tror inte att man kan föreställa sig hur det är att bli uttagen till ett OS. Jag själv har inte tänkt på det på det sättet även om det alltid varit en dröm. Dessutom var det ju från början tänkt att NHL-spelare skulle delta och då släppte jag tankarna på min egen medverkan. När det blev klart att spelare från Europa istället skulle få chansen tänkte jag att jag skulle finnas med i snacket men räknade inte kallt med att få förfrågan.

"Jag har faktiskt aldrig tvekat"

På grund av Corona-läget har OS-arrangörerna och alla inblandade deltagare tvingats vidta särskilda säkerhetsåtgärder för att undvika smitta.

- Dels har alla spelare fått fylla i och skicka in fysiska papper men sedan en vecka tillbaka och i en vecka framåt ska fyller vi i en app. Vi registrerar kroppstemperatur, eventuella fysisk symptom etc. Innan avfärd behöver vi göra PCR-test, likaså när vi landat, och sedan ska vi testa oss varje dag väl på plats.

Med anledning av detta och på grund av vad det innebär för de kvarvarande spelarna och lagen har hockey-Sverige diskuterat hejvilt huruvida det faktiskt borde arrangeras ett OS eller inte.

Var det självklart för dig att tacka ja, trots att årets OS inte kommer att bli vad det brukar?

- Ja, jag har faktiskt aldrig tvekat. Jag tänker att den här möjligheten måste man bara ta, sedan blir det vad det blir. De har garanterat oss god säkerhet och jag litar på det. Jag kommer att ångra mig för resten av mitt liv om jag inte tar den här chansen. Att få spela ett OS är en once in a lifetime-upplevelse. Jag tycker att det är värt det.

Hur har pandemin påverkat din karriär eller dig som spelare i övrigt?

- I år har det faktiskt inte varit något jättespeciellt här i Schweiz, mer än några flyttade matcher hit och dit. Jag måste nog säga att det som påverkat mig mest rent karriärsmässigt var när jag skrev på mitt NHL-kontrakt och säsongen blev uppskjuten. Jag skulle åka över för att spela med Detroit men fick inleda med att spela i Örebro och när jag väl fick åka över var det knappt någon publik tillåten på läktaren. Ända sedan jag var liten har jag drömt om att få spela i NHL inför fullsatta läktare och med familjen på plats men istället var där 700 pers och ingen jag kände som fått komma och hälsa på.

Skulle du säga att det tog hårt?

- Det som var jobbigast var känslan av att jag aldrig fick uppleva NHL på riktigt. Jag hade sett fram emot att gå ut med laget och käka efter matcherna och allt sådant som hör till men vi spelade matchen, gick in på hotellrummet och så var det inget mer med den sen. Alla sådana saker som uteblev samt att familjen inte fick närvara på min första match är sådant som grämer mig lite. Som tur är fick jag med mig något därifrån också, bland annat så gjorde jag ett mål i NHL och det har jag ju också drömt om sedan jag var liten. Det är jag stolt över. Jag ångrar inte att jag åkte över men det är klart att det är synd att en pandemi som drabbar världen var 100:e år ska inträffa samma år som jag tar klivet över till NHL. Samtidigt får man tänka på vad pandemin inneburit för många andra, hur många som gått bort, och då blir inte min hockeykarriär så viktig. Det är klart att jag tycker att det är tråkigt men jag vet också att det inte blir bättre av att jag gräver ned mig djupare i det här. Nu hände det och jag kan inte göra någonting åt det. Jag bara hoppas att det tar slut någon gång.

I landslaget handlar det om att vinna

Den 10 februari, klockan 05.10 svensk tid, spelar Tre Kronor sin första OS-match. Lettland svarar för motståndet. 

Vad ser du mest fram emot med stundande OS?

- Jag ser mest fram emot att få spela ett mästerskap för Sverige. Jag har varit med under förturneringar inför VM och liknande men aldrig fått vara med och spela ett mästerskap. Det som är runtom blir ju lite annorlunda i år i och med pandemin men jag känner att det är okej, att det får vara det de här veckorna. Jag tycker att det är är värt det sett till vad man får möjlighet att uppleva, sedan får folk tycka och tänka vad de vill kring huruvida det är dåligt att OS kommer att spelas. Jag tycker att det ska bli fantastiskt roligt i alla fall.

Vad förväntar du dig?

- Jag förväntar mig att vi åker dit för att vinna, det är ju det det går ut på. Det är alltid vad det handlar om i landslaget. Det är därför vi åker dit. Hur de formulerar det och hur man får spela vet man inte just nu, så det är svårt att säga men jag ska försöka bidra med det jag brukar bidra med, det vill säga hårt jobb. Ska försöka peta in några puckar också.

Återhämtning är nyckeln till framgång

Att vara ishockeyspelare på elitnivå innebär ett hektiskt schema med allt från fys- och ispass till täta matcher och avbrott för cuper och mästerskap. Således spelar återhämtning i form av kost, sömn och avkoppling stor roll.

Hur ser det ut med vila och återhämtning för din del?

- Mycket handlar om att ta hand om kroppen i form av att cykla ned, stretcha, sitta en stund i kompressionsbyxor eller använda massagepistol. Det är inte så mycket hokuspokus egentligen. När man spelat så länge som jag har gjort vet man vad kroppen behöver, eller inte behöver för den delen. Jag är väl inget föredöme när det kommer till att jogga ned och stretcha men jag gör det jag behöver.

Hur märker du att återhämtningen blivit lidande?

- Det främsta tecknet är att kroppen känns trött och att man blir seg i huvudet. Då kan jag behöva göra de där extra 10 minuterna på cykel. Ofta handlar det om hur mycket man spelar. Jag brukar snitta nästan 20 minuter och så spelar vi back-to-back, då blir man rätt seg i kroppen.

I höstas var första gången jag var skadad. Jag har haft hjärnskakning tidigare men då var jag bara borta i en vecka eller så. Därför blev det väldigt påtagligt för mig den här gången; hur viktig vilan faktiskt är. Man kan inte stressa fram en läkning, det får ta den tid det tar.

Men du känner dig återhämtad och redo för Peking?

- Ja, det känns bra. Det tar ju en stund att komma in i matchtempo igen, man blir nästan lite feg inledningsvis. Man inte vill riskera någonting precis när man kommit tillbaka. Det är mest mentalt men det är väl kroppens sätt att hantera det. Å andra sidan är det perfekt med ett OS just då eftersom det i ett sådant sammanhang får kosta vad det kosta vill. Det blir ju inte den gamla vanliga serielunken.