Prestationsångest och träningsglädje med Maya Parnevik

Maya Parnevik har varit en så kallad prestationsprinsessa så länge hon kan minnas. Stundtals har den prestationsrelaterade ångesten även runnit över i träningslokalen men för det mesta har hon lyckats parera och manövrera situationen för att kunna behålla träningen som sin fristad.

Maya har alltid låtit fysisk aktivitet vara en del av hennes vardag och har sedan barnsben utövat en rad olika idrotter. Allt från basket till cheerleading till det som nu utgör en stor del av hennes vardag: gymträning.

Hur kommer det sig att lotten föll på just gymmet?
-Jag började träna för att jag hade prestationsångest i skolan. Träningen blev min frizon. Jag gjorde ingenting annat än att plugga, så min mamma sa åt mig att flytta mitt fokus. Inledningsvis gick jag bara på promenader men eftersom min mamma är personlig tränare och sjukgymnast tog hon med mig till gymmet. Allt eftersom lärde jag mig att släppa på prestationsångesten och bara tänka på träningen när jag tränade.

-Jag kände att den där timmen på gymmet var guld värd för mig. Dels fick jag chans att släppa på alla krav men jag fick också energi av att vara på gymmet. Det gynnade mig på alla fronter.

-Prestationsångesten jag hade i skolan följde inte med till gymmet. Jag tränade bara för att jag faktiskt tyckte att det var roligt. På den tiden var det ren och skär styrketräning. På senare år har CrossFit kommit in i bilden. I och med det har min prestationsångest kommit tillbaka lite grann. Inte alls på samma sätt som tidigare dock. Då handlade det om att få eller försöka undvika en panikångestattack, nu är det mer en vilja att bli bättre. CrossFit är mycket att träna i grupp och ständigt jaga rekord, vilket kan skapa lite prestationsångest hos mig. Därför har jag kommit fram till att jag aldrig kommer att vilja tävla i CrossFit. Eftersom jag är lagd åt ett håll som gör att jag lättare får ångest över mina prestationer vet jag att det skulle bli väldigt destruktivt för mig om jag visste att en tävling låg framför mig.

Hur hanterar du det?
-När min prestationsångest var som värst rent träningsmässigt, vilket var någon gång i höstas, började jag resonera med mig själv för att ta mig ur det. Jag frågade mig själv vad mitt varför är och kom fram till att det är för att må bra och ha kul och då spelar det ju ingen roll om jag klarar av att lyfta en viss vikt eller inte. Det vore en annan femma om jag skulle tävla och absolut måste greja en vikt men nu är det inte så, det finns ingen som säger till mig att jag måste det. Om mitt mål är att det ska vara hållbart är det jätteviktigt att jag lyssnar på kroppen. Klarar jag en vikt en dag ska jag vara glad över det men också komma ihåg vilka faktorer som spelar in en dag då jag inte klarar samma vikt. Det blir väldigt motsägelsefullt att säga att ens mål är att ”jag vill må bra” och sedan så mår man skit.

-Sedan jag lämnade de tankarna har jag varit mycket snällare mot mig själv. Senast handlade det om att jag klarade av att göra en muscle up. Kunde göra det tre, fyra gånger till men inte mer. Har inte klarat en enda sedan dess och i dag rycker jag på axlarna åt det. Hade det här varit förra hösten hade jag brutit ihop över en sådan grej.

Prestationsångest med Maya Parnevik

Träning kan och ska vara kul

Vad är viktigt för dig att få med i träningen?
-Just precis nu kör jag enligt en programmering och då gör jag det som står på schemat. Orkar jag inte allt, så stryker jag det. Jag är väldigt mån om att lyssna på kroppen, så jag tränar mycket utefter det. Lyssnar inåt men utmanar mig själv. Överlag brukar jag blanda en styrkedel med något slags flås. Och så älskar jag att träna på morgonen och ta med mig endorfinerna det genererar under hela dagen. Rent psykiskt har det hjälpt mig jättemycket med en timme där jag får vara här och nu. Jag har generellt sett väldigt många bollar i luften men de har jag inte tid att tänka på när jag tränar.

Maya är utbildad personlig tränare sedan snart ett år tillbaka och driver företag under samma rubrik, tränar mycket för egen maskin och har dessutom en podcast tillsammans med en annan träningsprofil, nämligen Joanna Swica.

Skulle du säga att du lever träning?
-Nej, träningen är en naturlig del av min vardag. Det är inte hela alltet. Jag är väldigt glad att jag har en så lättsam relation till träningen som jag har. Missar jag en vecka av träning är det inte hela världen av mig, till exempel.

Vad önskar du att du vetat om träning tidigare?
-Att det kan vara så jäkla kul. När jag började träna var det många i min omgivning som hetsade och hade sig gällande kroppsideal. Till lilla Maya, och till de som är i det stadiet i dag, skulle jag vilja säga att det finns något för alla. Jag tror starkt på att det finns någon träningsform för var och en. Jag vet att gymträning inte passar alla men det finns så himla mycket som är att röra på kroppen som inte är det. Ge inte upp bara för att du inte tycker om att gymträning. Försök istället att hitta en träningsform som du genuint tycker är roligt. Jag tror att tankar på ideal och liknande kommer att försvinna om fokuset flyttas. Se bra ut kommer man att göra ändå, för det kommer att komma inifrån! Glädjen lyser igenom.

Tre tips till dig som vill komma igång med träningen

  • Hitta en träningsform som du tycker är rolig. Det kan vara boxning, dans eller fotboll. Gå in i dig själv och tänk efter vad du tycker om, eller vad du tyckte om som barn. När man var liten utövade man ofta det man tyckte var roligt, så varför inte testa att göra det nu? Det behöver inte vara på en seriös nivå.
  • Att sätta upp rimliga mål och bryta ned det/dem. ”Jag vill bli stark” kan vara ett mål men hur ska du komma dit? Att hetsträna i två veckor, bli besviken för att inga resultat uppnåddes under den tiden och därefter sluta är inte vägen att gå. Då tror man att träning är att ge allt men inte få någonting tillbaka. Bli ett med ditt varför. Varför vill du bli starkare? Vad händer när jag blivit starkare? Läs på, ta kontakt med en PT, ha tålamod. Har man ett rimligt mål är det lättare att slå undan de jobbiga tankarna när de kommer eftersom man själv sitter på svaret.
  • Ha kul. Jag försöker att jobba så med mina klienter. Sedan kan man inte skratta sig igenom varje pass men over all ska träningen vara kul. Våga testa! Tycker man att man testat allt och att det fortfarande är tråkigt har man inte testat tillräckligt. Däremot är all träning inte för alla.

Vad har du för träningsplaner framöver?
-Jag har tänkt dra igång ett boot camp i augusti/september och kommer sedan att erbjuda generella träningsprogram samt online coaching. Det vore roligt att göra någonting med Flowtanks! På lång sikt vill jag även kunna erbjuda träningsresor. Min stora dröm är att kunna åka iväg till en resort, bo i ett stort hus tillsammans med en grupp människor som alla är där för att träna, äta och må bra.

Tag it, share it.

Your Cart
0

Your cart is empty.

Continue shopping
close

No Flow

check

Great Flow

priority_high

Disturbance in the Flow

notifications

Info